Redan när Almer var några ynka månader började jag läsa böcker för honom. Han var alltså så pass liten att han ordentligt inte kunde fixera sin blick. (Ha ha.) Som bibliotek- och bokälskare av rang var min givna målbild som höggravid alltid barnböckerna. Hur jag skulle läsa för min gosiga, lille bebis och hur hen skulle finna det intressant. Att en liten plutt på två/tre månader knappt har någon aning om någonting slog mig dock aldrig. Jag skulle ändå läsa (trots att jag ärligt talat kände mig dum när jag gjorde det.) Idag är han 8 månader och ingenting får hans armar att flaxa mer intensivt än böcker. Hans blågröna ögon förvandlas till enorma jordglober när han ser en bok och jag fångar hans uppmärksamhet på direkten. Om det beror på att jag tidigt introducerade böcker för honom eller inte låter jag vara osagt. Men sagostunderna fortsätter och mysigt är det. Just nu är det Max och kakan som går varmt här hemma. KOMMENTERA GÄRNA Och följ mig på instagram
